Jag har precis lyssnat på Tara Westovers bok "Allt jag fått lära mig." Språket som författaren Tara Westover använder vibrerar av liv och texten låter mig kliva in i ett drama med psykisk ohälsa, religiös fanatism och misstro mot samhället. Särskilt staten ses gå emot Guds lära. Förutom att Tara ger väldigt bra psykologiska porträtt på familjemedlemmarna så får läsaren vara med om när hon börjar vakna upp. När hon börjar ana att det finns en annan verklighet än den hennes far predikar. En bok som på ett skickligt beskriver hur psykisk och fysisk misshandel brutet ner självkänsla och självförtroende. Hur längtan att höra samman gör att det är smärtsamt och mycket svårt val att välja sin egen väg. Rekommenderas. 📚

En väldigt bra deckare av S. K Tremayne. "Just innan jag dog". Utmärkt uppläst av Marie Richardsson. En bok med krypande otäck stämning.  Berättelsen utspelar sig huvudsakligen i en nationalpark i det karga Dartmoor i Devon. Det som gör boken så otäck är att jag som läsare börjar ställa frågor vad är sant vad kan vara inbillning eller sjukdom. Genom att betättarjaget skiftar mellan framför allt tre huvudkaraktärer så blir händelser beskrivna från olika vinklar. Hela tiden är miljön en viktig aktör. Rekomenderas för såväl handling, miljöbeskrivningar samt spännande och intressanta karaktärer. 

🌿🌿🌿

Lite smått och gott även dan före dan. Whiskeyn var slut så jag spetsade med Sheridan. Blir gott som kaffe på maten kaka. Fasligt mäktig men god! 😋

Det luktar gott av nybakta kakor i mitt hem. Choklad, mandel och vanilj och en gnutta apelsin. Nu mys med julmusik och en deckare i soffan. Jag önskar alla en fin tid dan före dan, dan före dan, dan före dopparedagen. 🎄🎄🎄

The Tea Party!

THE TEA PARTY.IN the pleasant green Garden

We sat down to tea;
“Do you take sugar?” and
“Do you take milk?”
She’d got a new gown on -
A smart one of silk.
We all were as happy
As happy could be,
On that bright Summer’s day
When she asked us to tea.

This vintage storybook image and poem, The Tea Party, is from Marigold Garden by Kate Greenaway, circa 1892.

Inspiration hittad i garderob!

Idag är det en solig oktoberdag.

Fylld av klar kall luft.

Alltså en helt underbar höstdag.

Igår började jag rensa kläder i garderoben.

Sommarkläder ut och vinterkläder in.

Då gjorde jag en upptäckt.

Det mesta i garderoben har krympt!!!

Det blev inte mycket kvar efter min storleksanpassning.

Men jag hittade något bra.

Inspiration!

Kroppen behöver krympa tillbaka så att kläderna passar.

Jag har under en längre tid funderat på hur?

Jag vill inte sluta med allt det som jag upplever som livets guldkant.

Men jag vill heller inte vara fast i matmissbruk.

En vana som jag inte trivs med och som inte är bra för mig är...

Att jag använder maten som lugnande.

Oron och ångesten gör att jag vil ha något i munnen.

Speciellt innan jag somnar eller är trött.

Eftersom min energi är tämligen låg kan jag inte göra någtra stora livsomställningar.

Det får inte vara för svårt ej heller dyrt.

Jag vill fortfarande kunna äta godis och kakor ibland.

Men inte av tvång utan som njutning ibland.

Under ett år åt jag LCHF.

Jag mådde den första tiden fantastiskt bra och jag fick mer energi.

Den värsta suget avtog.

Men efter nästan ett helt år var jag less på grädde i stor mängd och jag längtade efter havregrynsgröt.

Det första halvåret gick jag ner 20 kilo.

Jag var alldrig hungrig men...

Hälsan gjorde att jag hade svårt att laga mat.

Att matplanera något som behövs blev svårt.

Jag slutade att gå ner i vikt och började pendla något upp i vikt.

Jag åt mer mejeriprodukter som yogurt som subsitut för "riktig tillagad mat".

Jag slutade efter jul med LCHF.

Sen gick jag snabbt upp i vikt.

Speciellt som jag bytte mediciner och mådde psykiskt dåligt.

Jag tror inte på bantning men...

Att äta mindre och röra sig är klokt.

Jag gillar inte lightprodukter och orkar inte med någon avancerad planering.

Hur drar man ner på mängden mat utan att förlora guldkanten?

Primrose en bloggkompis skrev att hon börjat med 5:2 metoden.

Jag har varit mycket tveksam till denna metod.

Programmet med Michael Mosely väckte mitt intresse men det kändes så enkelt.

Vanlig mat i fem dagar och lite i två dagar.

Alltså inte hel fasta som jag trott.

För kvinnor rekomenderas ett kalori- intag på 500 kcal.

De andra dagarna går det att äta som vanligt.

Alltså en bantning i ett avseende men...

Tanken på att klara att minska mängden mat under två dagar känns..

Möjligt!

Att under fem dagar slippa räkna kalorier och kolhydrater.

Samt att slippa göra en stor livsomställning känns...

Möjligt!

Jag började idag och det känns spännande.

Inför kvällen blir det spännande att se hur det blir inför insomningen.

Strategin för att hantera oron är att dricka örtte.

Nu är det dags för lunch!

Blomkålsgratäng.

Magert och mättande.

Imorse åt jag havregrynsgröt 136 kcal.

Jag önskar alla en härlig höstdag.

Zinnia

Den egna självbilden och dömande medmänniskor!

Ord har kraft de kan både stjälpa och sänka en människa totalt men..

De kan även hjälpa och vara ett fantastiskt stöd.

En sak som vi människor tyvär tar oss rätten är att uttala oss kränkande om andra människors utseende.

Nästan lika illa är när vi dömer oss själva för hur våra kroppar ser ut.

Själv har jag alltid haff komplex för mina stora bröst.

I tonåren slog jag på dem för att få dem att sluta växa.

Jag utvecklades fortare än mina jämnåriga och jag kommer från en storbystad familj.

Tonåren var hemsk och jag skämdes för mina bröst.

Svårast var det i omklädningsrummet.

Då kunde jag inte dölja bysten med bylsiga tröjor.

Fortfarande har jag komplex för mina bröst som är större än genomsnittet.

Varför skall det vara så svårt att acceptera sitt utseende?

En bloggkompis skrev i en blogg om sina komplex för sina små bröst.

Varför är vi så dumma mot oss själva?

Vi är unika individer födda med olika egenskaper.

I denna ego- fixerade värld är det märkligt hur normen är så snäva.

Brigitte Bardo och Anita Ekberg skulle med dagens mått anses feta.

Då var de mallen för hur en kvinna skulle se ut.

På 60- talet kom Twiggy med sina platta bröst och slanka gestalt.

Kurvor var fult.

Smala kvinnor får höra kommentarer att de är för smala.

Kurviga kvinnor att de är för tjocka.

Dömande männikor tycker jag är bland det värsta som finns.

En systerdotter fick höra att hennes skratt var fult.

Klasskamraterna hade bestämt sig för att ett skratt skulle...

Låta på ett visst sätt.

Alla dessa tankar kom sig av en blogg som Primrose skrev.

Hon har en spännande blogg med kloka tankar och mycket humor.

Jag önskar alla en dag då vi får vara oss själva och är nöjda med det.

Kram!

Zinnia